Ki Nurmenniemi
Curator-forskarePunos medgrundare och meddirektör Ki Nurmenniemi (hen) är kurator inom samtidskonst. Ki har magisterexamina i Curating, Managing and Mediating Art från Aalto-universitetet (2013) och i sociologi från Tammerfors universitet (2010). Hen har arbetat i Finland och internationellt sedan 2010, bland annat som kurator för flera transdisciplinära projekt som behandlat samtidskonsten och dess olika sätt att närma sig ekologiska frågor och deras sociala grundorsaker och konsekvenser.
Kis verksamhet som kurator är sammanvävd med multidisciplinära kollektiv såsom konstorganisationer med residensprogram. Från 2012 till 2018 arbetade hen som kurator på HIAP – Helsinki International Artist Programme. Ett av Kis ansvar vid HIAP var att leda det 5-åriga EU-projektet Frontiers in Retreat – Multidisciplinary Approaches to Ecology in Contemporary Art. Under 2018–2019 fortsatte Ki som kurator vid HIAP och för Mustarindas Post-Fossil Transition-projekt.
Ki har kuraterat utställningar, performativa evenemang och publika program i Finland (Fiskars Village Art and Design Biennale 2019; Helsingfors Festival 2019), i Sydkorea (Fictional Frictions som en del av den 12:e Gwangju Biennale 2018; Edge Effects, Art Sonje Center, Seoul 2017), i USA (Deep Time Séance, Residency Unlimited, New York 2015) och online (Care Practice, tillsammans med Ceci Moss från Gas Gallery, Los Angeles 2020). År 2020 grundade Ki forsknings- och konstprojektet Punos Arts & Research tillsammans med Anna-Kaisa Koski.
Ki bedriver för närvarande doktorandforskning vid DENVI på Helsingfors universitet. I sin forskning undersöker hen hur konstorganisationer, mer specifikt konstnärsresidenser, utvecklar och sprider social praxis som bemöter problem och frågor kring hållbarhet. Vidare utreder forskningen hur konstnärsresidens och organisationer, som är anslutna till globala ekosystem inom samtidskonst och dessutom förankrade i lokala samhällen, främjar hållbarhetstransformationer av varierande skala och omfattning.
Som konstskribent är Ki särskilt intresserad av ämnen som berör ekologisk
sammanlänkning, och fördjupar sig ofta i frågor som är förknippade med kritisk posthumanism och feministisk nymaterialism. Under de senaste åren har Ki också skrivit om samtidskonstfältets beroende av fossila bränslen samt om medberoende och vård mellan arter.
Ki brinner för att initiera förändring genom att bryta ner binäriteter och främja
transdisciplinära samarbeten. Hen omfattar mildhet och långsamhet som konstnärliga och kuratoriella strategier.
